Haaken jarll Siurdson fick spurt sin faders død. Da forsamlett hand sine venner och tog ind all TrondelagenTrundhiem C. som hans fader Siurd jarll tilforn haffde, och mett macht holtthioltt C. thett wthi trij aar, saa att koning Harald graafelder fich inthett ther aff.
Tha begynthe koning Harald graafellder och vilde endelig tuinge rigit vnder seg, och seglede suder for Wigen, och komme wforuarendis paa Trygge Olaffson och Gudrød Biørnson, och sloge them baade som the saade iblant sine venner. Der epther giorde han sin ferd till Trondhiem.
Ther Haakon jarll fick the tidende, och spurde att koning Harallder graafelder wor hannem for sterk, tha rymde Haakon jarll suder till Sundmør och siden till Danmarck till koning Harald Gormsøn. Da wor Gullharell Knudsøn, koning Harald Gormsons brodersøn, ny kommen heim aff kriigen, och haffde wundit store peninge po reisen. Der epther komme Haakon jarll och Gullharel ij stor wenschaff medt huer andre, och klagedeklagett C. Gullharel paa att Haralld Gormson icke willde vnde hannem nogit aff rigit medt seg epther sin fader, och bad hand Haakon jarll att raade seg thett ther vdinden. Haaken jarll raadde saa ther vdi (endogh icke paa hans beste), att Harald Gormsøn skullde flii Gullharell Norrige, och saa kunde hand beholle Danmarch ij fred for hannem. Daa bleff kong Harald graafelld forschreffuen att han skulle komme till Haralld Gormson wdi Judland.
Konning Harald graafeld giorde seg rede och segled till Judland medt thutho B, thuo C. skib, och kom till Hallse ij Limfiord. Der kom hannom emodt Gullharel medt IX schib. Der fald koning Harald graafellder medt then største part aff sitt folch. Han wor konge ij XV aar.
Tha sagde Haaken jarll till Harald Gormson: Vil thu nu tro Gullharel att hand bliffuer dig tro. Hand haffuer nu vundit Norrige vnder seg, och hafuer hand nu mere macht till att staa deg emodt endt hand haffde tillforn. Will thu tillstede thett att ieg maa slaa Gullharell och winde Norrige wnder deg, da will ieg were din tienere och holde landet paa thine wegne, och saa esthu tha ytherme konge end thin fader war, att thu raader faar thu konge riger.
Der epther for Haaken jarll till Hallse och fandt ther Gullharel, der droge the tillhobe och slogist. Da fick Haakon jarll seger, och Gullharel bleff fangen, och Haaken jarll lodt hannem henge. Siden blef Haaken jarll forlicht medt Harald Gormson och drog till Norrige och tog landett vnder seg, och regeridt thett well och fredeligh, indtill saa lenge att the kemper aff Julin wthi LantewendenLantho wenden B (jfr. s. 4, note 7). komme wthi Norrige, och ær ther mange store mandomelige och wnderlige gerninger skede emellom them ij thett slag som langtt ær att schriffue om, och feck dog Håkon jarll seiger och bleffue the ther meste parten slagne. Epther thenne seiger bleff Haakon jarll wiide berømpt, saa att ingen torde sette seg op modt hannem.
Wthi thenne medell tiid der Haakon jarll regeredt vthi Trondheim,Slik også B, Trundhiem C. da regerittregerede B. Harald grensche wdi sydlanden, wid Opslo, och drog till Suerrige till drotning Sigrid (som siden fick Suen tiugescheg) till ett werdskaffverdskab B. till gest. Da faltt ther nogre ord ij druckenskaff aff hannom, saa att drotningen bleff fortørnitt, der bleff hand inne brent om natten epther adt medt alt sitt folck. Ther medt ær hans historie till ænde.
Den tiid att Trygge Olaffson wor slagen aff koning Harald graafeld, som før ær rørt, da rymderømde B, C. hans drotning medt Olaff Tryggeson sin søn till Rysland och føddis ther op hos kongen, och kom seg ij stor hyllest saa att hand bleff ein regenther wthi landit.
Der epther drog hand aff Rysland och till Burislav konning wthi Wenden (och wor Olaff Tryggeson ij thett slag medt keyser Otto, som stod for Danewerch, och Haakon jarll po then anden siide mett kongen ij Danmarck), och siiden drog till Engeland och till Jrland, røffuidt och brandschattid landit huor hand for fram, och forhuerfuit seg gull och penninge, och fick siden kongens dotter aff Jrland till echte, och bleff wthi Jrland indtill saa lenge att handtt fich tidendetiende B. aff Norrige att Haakon jarll raadde tha eine for Norrige. Tha samledesamlett C. hand folch mest hand kunde och drog till Norrige medt fem schiff och kom till landz wid Mønstherhaffn. Och da wor landitt alt heidit, och drog saa hastelighen langs landet norder till TrondheimTrunndhiemm C. saa att ther gick ingen bud for hannom. Haakon jarll wor tha wthi gestebud ij Guledalen po Medelhus, och haffde hand nogen tiid tillforn tagett ein mandz kone modt hendis willie, och fick ther fore stor wlydighedt aff almogen.almuenn C. Dette fich Olaff Tryggeson wiide och søchte ind adt fiorden. Ther Haakon jarll forstod att fremmid høffding wor kommen ij landet, och hand war ij almogens wrede, da rymde hand sielff anden medt ein sin suen, hed Tormod karcher, och krobekrøbe B, C. baade wnder ein steinstienn C. (och heder same stein en nu ij dag jarllens helle). Ther soffnede Haakon jarll. Da greb Tormod karcher ein kniff och skar hans strube sønder och hug siden hoffuid aff hannom, och førde thett till Olaf Tryggeson, och menthe ther medt att komme seg ij stor ære hos kongen. Ther Olaff Tryggeson forstod huorledis hand haffde suegitt sin herre, da lodt han strax ij alle theris neruerelse hugge hans hoffuit aff hannom, och bleff tha Hokon jarll saa ilde haditthattid C. aff menighe mandt, saa att ingen motte neffne hans nafn anderledis end then onde jarll, och wor thett ordsproch lenge siden ij Norrige. End thett ær att sige fra Haakon jarll, hand haffde mange gode wilkor till att vere høffding. Hand wor født aff kongelig slechtt, hand wor ein saare wiss mand, och stadeligstadig B, C. ij all sin adferd. Hand vor ein offuer maade dierff krigsmand, och lychsalig ij alle sine anslag imod sine fiender. Men att gud vilde saa nedlegge then store affguderi och wildfarelse ij landit och hielpe landitt till theris siels salighedt, thett vor orsagen till hans dødtt.
Boken er utgitt av Det norske språk- og litteraturselskap
Last ned hele boken til mobil/nettbrett i .epub-format eller som .mobi. Du kan også skrive ut boken som .pdf eller html.
På 1500-tallet vokste det frem en interesse for Norges historie inspirert av renessansens ideer. Det førte blant annet til oversettelser av Snorres kongesagaer fra norrønt til dansk, så de kunne formidles til nye lesere.
Mattis Størssøn er mest kjent som sagaoversetter, selv om sagateksten hans er mer å regne som et sammendrag enn en direkte oversettelse. Det finnes flere avskrifter av Den norske krønike. Oversettelsen ble i 1594 utgitt i Danmark av presten Jens Mortenssøn. Utgivelsen fra 1594 er den første trykte boken som inneholder tekst fra den norrøne sagalitteraturen. Det er en del språklige forskjeller mellom manuskriptene med Mattis Størssøns oversettelse og den danske, trykte utgaven. Den danskspråklige presten som utga verket, forenklet rettskrivningen, fjernet norskheter og språklig påvirkning fra originalteksten.
Vi vet ikke helt sikkert når Mattis Størssøn ble født, men han var lagmann i Bergen i nesten 30 år midt på 1500-tallet. Han var en av Bergenshumanistene og laget som en del av de danske myndighetenes dokumentasjonsarbeid en forkortet oversettelse av de norske kongesagaene (Snorre) til dansk.
Fyll ut e-posten din under så vi kan varsle deg når nye verk publiseres.
