Hallfdan koning wor ett aar gammel den tid hans fader Gudrød koning bleff slagen ij Stifflesund som før ær rørt. Och da foer hans moder drottning Aase vester paa Agdesiden till sitt faders rige, och ther føddis Hallfdan op och bleff ein stor och sterch mand, och hafde suart haar, derfore bleff han kallid Halfdan suarte. Och der han vor XIX aar gammel, da bleff han koning offuer Agdesiden, som hans moderfader for hannem wor, och tillforn haffde hand halffparten aff Westfolden. [Dett same houstDen samme houst B, Om høstenn C. foer Hallfdan koning suarte med itt tal krigsfolch po Vngullmorch, thet ær Borgesyssle, och slog ther mange slag med Gandallff koning. Och der de baade keddis vid att krige, da bleffue de saa forlichte att the schifftid thet rige emellom sig till helmings.till helnings C. Och der epther for Halfdan koning suarte oppaa Romerige och tog dett vnder sig. Oc der koning Øystens sønner aff Heidmarchen spurde de tidende,tiender B. da droge the emod hannem, och bleff ther itt stortt mandfall. Der fall Sigtrug koning, men hans broder Øysten koning flydde op paa Heidmarchen.Heedmarchen B, Hedemarchenn C. Der Hallffdan koning suarte drog vd paa Westfollden igen, da for Øysten koning vd och toch Romerige vnder sig igen med stor blodstørttning. Der Hallffdan koning spurde dett, da drog han strax tillbage mett all machtt, oc der de møttis, da behollt Hallffdan end marchen, och Øysten koning flydde paa Hedmarchen. Koning Halfdan forfullde hannem, och vant hannem der it slagh aff. Da motte Øysten koning rømme nord ij Gudbransdallen, och forsamled han der ein stor hob medt krigsfolch och drog der medt tillbage igen till Heidmarchen. Da møttis the paa then øy ij Miøss som Hoffuin ligger paa. Ther bleff ith stort slag aff och falt megitt paa baade sider. Ephter lang samgang, da flydde Øysten koning ind ij Dalerne igen oc Halfdan koning suarte beholt marchen. Den tid falt Guttorm Gudbrandsøn, som da vor den stolteste karl ij all Oplanden.

Ephter denne feide sende Øysten koning bud till Hallffdan koning, och blef handlid saa imellom thennem, att Hallfdan koning vnte hannem hallffhalffpartenn aff C. Heidmarchen,Hedmarchen B, Hedemarchenn C. fordi de vore frender tillsamen. Hallfdan koning suarte lagde da vnder sig Hadeland, Totthen och Land, och bleff hand daa achtid for ein megit rig koning att vere.

Hallfdan koning suarte hand fich Ragnild, koning Harald gullscheggis dotter aff Sogn, till sin drottning. Mett henne affled han ein søn, then kallid hand Harald epther sin morrfader, moderfader B, C. och blef then opfød ij Sogn hoss Harall gullschegge. Och der Haralld gullschegge døde, da gaff han sin dotters søn sitt igen, thi han haffde ingen Søn ephter sig, och thett same aar døde ochsaa Ragnillde drotning.

Der vnge Harald wor X aar gammel, da døde hand och. Der ephter reyste Hallffdan koning suarte nord till Sogn, och tog thet ij arff ephter sin søn, och bleff hand der well vndfangen, lige som dem burde anamme theris herre och koningh. Och der kom till Hallfdan koning suarte Attle jarll then smale aff Gulløen, han vor koning Hallfdans gode ven. Hannem sette han till en regenter ij Sogn, och drog siellff till Oplanden igen.

Hallffdan koning suarte vor till gest ij Borgesissel. Der fallt koning Gandallffs sønner, som hede Hysinger, Helsinger och Hake, Hallfdan koning offuer wforuarendis. Hallffdan koning kom till veriie, och fallt megitt hans folch, och motte hand fly adtt schouffuen, thi han vor for suach med folch. Der fallt da Hallffdans fostefader hed Olfuer hin spage. Der epther forsamlett Hallfdan koning itt tall folch, och forfulde them ephter, och møttis paa Eyde. Der droge de till hope, och da falt Hysinger och Helsinger, men Hake theris broder rømde sudhersønnder C. ij Wigen.

Sivgurdt hiort hed ein koning paa Ringerige. Hand vor større och sterchere end noglenogenn B. andre mend, och der till ein saare deilig mand. Hans fader hed Hellie huasse, hans moder hed Aslogh.Oslog C. Hun wor koning Ragnar lodebrochs sone dotter, som hedt Siurdt. Denne same Siugurd hiort giorde store mandoms gerninger. Hand slog Hildebrand kempekempe (sag.: berserkr). siellff tollffte. Hand aatte tho barn, ein dotter saare deilig och tuctig,sedsommeliig C. och ein son hed Guttorm och wor yngre.

Siugurd hiort red gerne i jæctt med faa mend vdt paa øde schouffue, och ther kom hannem emod ein kempe, hedt Hake, med XXX mend met veriende hand. Der falt Siugurd koning hiort, och Hake miste sin hand och XII aff sine mend. Der ephter red Hake kempe till Siugurd hiortis huss,sædegaardt C. och tog bort hans dotter Ragnilld, och Guttorm hans søn, met allt thett gull oc sølff och kostelig klenodier, och førde dett heimhiem B, C. paa Hadeland till sit,seg C. oc lod ther rede till brøllup att wille giøre mett Ragnillde. Men tiden drog frem langt vd påI E skrives stundom å. vintheren før end Hake bleff lechtt, och der med bleff brøllupit forhalitt.

Diss emellom spurde Hallfdan koning suarte disse tidende,tiennder B. och vor hand da paa HeidmarchenHedemarchen B, C. til gest. Om morgenen ther kongen vognede ochUtelatt i C. haffde kled sig, da sagde hand till sin tro tienere, Harreck gond: Du skallt fare offuer till Hadeland med hundritt mend till Hakis huss, och føre hid Ragnillde Siugurdz hiortis dotter. Harreck gond forsømit icke sin tid, men drog hastelig hen och kom om natten till Hakis hus, och sette ild ij herberrid som krigsfolchid laage ij, och brende them inde. Der ephter brød hand herberidherbergit B, C. op som Ragnild låg wdi, toch hende och hendis broder, och foer ther med sin koss till jsen med ein tielldvogn. Hake fullde thennem ephter saa siug som han vor, och der han kom til jsen, da saa han sin ferd att vere forgeffuis, och da vende han suerdzklodden ned och odden op mod brøstidt, och trychte saa suerditt igenom sig, och fallt saa død ned, och bleff hand lagd wdi en houg paa wandzbacken.

Der dett led vdt paa dagen, da fich Halfdan koning see att Harek gond kom med jomfruen. Da lod han rede till brøllup, och sende sitt folchFørst skrevet bud, som er overstrøket. omkring till sine vndersaatthe. Der giorde hand brøllup med Ragnild Siugurdz dotther, oc wor hun siden kallid en rig drottning. Ragnilde drotning wor koning Harall klackis dotterdotter ij Danmarch, och hendis moder hed Thorni.Thorny C.

Ragnilde drottning drømde ein sønderlig drøm, och wor hun ein saare wiss quinne. Henne drømde saa att henne syntis hun toch ein liden torne aff sin barm, then voxvoxte B, C. strax och blef ein lang quist aff, och rodfestis ij jorden, och bleff høyg ij luchten, saa att then syntis att vere saa tychtiuck B. och stor hun kunde icke see ther offuer. Den nederste partt wor rød som blod, men bullen op fraa vor grøn, grenerne huide som sne. Der wore quister paa træedt, mange store oc smaa, oppe och somme neder att. Henne syntis och att the spredde sig vdt offuer alt Norrige och end videre.

Hallfdan koning suarte drømde oc ein drøm. Hannem tøtte att han haffde saa deilichtt haar, och att thet vor allt skillt vdi locker, somme saa siide att the rucke ned paa jorden, somme mitth paa leggen, somme till kneett, somme midt ned po siden, somme lochker ey lenger end paa hallsen, och somme ey lenger end som the wore nylige vdtsprugne, som sma krusitt locker. Men po disse locker vor huer sin besønderlig farffue.lijdt C (gno. litr). Dog wor der ein loch som offuergich alle dhe andre ij sin deilighedt och storleghed. Denne drøm sagde hann for Torleiff then wise. Han wdlagde drømen saa, att ther skulle komme ein stor slechtt aff hannem, som schulle raade for land och riger met stor macht, dog icke alle ij theris mandomelig gerninger lige, ij kriikriigh B, krig C. och orlogh. Men ein besønderlig schulle komme aff hans slechtt som offuer schulle gaa the andre allsamen baade ij ord och gerninger, thett legger the nu Sancte Oluff till.

Hallfdan koning suarte vor ein viss, sandferdig och allffuorlig mand. Hand lodt giøre logen ephter landzens nøtte, och holt henne sielff, och ther medt kom hand alle andre till att holle hende att hun ey skulle krenckis aff machtt eller vold. Hand giorde och skickedeskicke (pret.) B, skickett C. sagefall, att huer ephter sin stath schulle wide huad huer skulle tage och bøde for sin vondevaade B, wonnde C. (J. M.: vaade). och schade.

Ragnillde drottning fødde ein søn, och hand bleff kallid Harralld, der hand bleff offuersteinchtt medt vand. Han voxvoxte C. snartt och sterkelig op, och wor then deiligste ther vere kunde. Hand bleff snartt ein haardførhard førd C. karll. Hans moder hollt megitt aff hannem, men faderen achtid hannem icke saa megitt.

Hallffdan koning suarte redde till jule gestebudtt paa Hadeland. Tha schedde ther itt stortt vnder. Om jule afften ther kongen med sine gode mend wor gongengangen B, C. till bordtilbordz C. medt ein stor forsambling, da bleff heden tagitt allt thet som till gestebudit wor red, baade øll och madt, saa att Hallffdan koning suarte sadt igen med stor sorg och bedrøffuelse, men huer for hiem till sitt egitt aff gesterne. Hallfdan koning wilde gerne wide orsagen till dette vnder. Hand lodt tage en find, som vor megittstor B, megenn C. wis, och willde nøde hannem till att sige sig huorledis ther om vor. Finden wilde icke, och badt Harald kongens søn att hielpe sig. Harall bad for finden, och forstach hannem, och fulde hannem sielff. Da kom Haralld med finden till ein høffding som holtt eitt stortt gestebud, der bleffue the well wndfangne och wnderholdne then vinther offuer. Om vaaren da sagde høffdingen till Haral: Din fader haffuer giortt sig megitt vmag och gremmitt sig fordi att ieg toch maden fra hannem ij winther, thett will ieg nu betale dig medtt eitt gladtt budschaff: Din fader er død, och skall du nu fare hiem och anamme din faders riger, alle som han haffde vunnit, och skall thu ther offuer egnis allt Norrigis rige.

Hallffdan koning suarte wor till gest paa Hadeland. Da hende dett om vaaren att hand ogh offuer thet vand som heder Rond, vdi eitt heitt solskin, och der han oghSlik også B, køørde C. offuer Rekins vig, ther som the haffde wanditt fæ och heste om vintheren, da haffde møgit brentbred B, bredet C. isen aff solsens hede, oc som hand ogh ther ofuer, da brast isen sønder.

Der bleiffbleff B, C. Hallfdan koning oc megitt folch medtt hannem, och vor hand da XL aar gammel den tid han druchnit. Hallfdan koning suarte den løchsaligste koning, ij hans tiid vor god tid ij landitt. Der hans vndersottevnder sotter B. spurde att han vor død, oc hans lig bleiff førtt till Ringerige, at legge thett ther ij jorden, da vilde huer hafue iordet liget hos sig, och vore der da de ypperste aff Rommerige, aff Heidmarchen, aff Westfollden, och vilde huer legge thet hos thennemseg C. paa thet the motte faa gode aar. Dog blefue the saa alle offuer eins, att ligit bleff schifftt wdi iiij parther, och bleff hoffuidt lagd vdi ein houghøff C. hos Steine paa Ringerige, och huer aff the andre førde hiem medt thennem huer sin partt och lagde vdi hougher, och ære the alle kallett Hallfdans hougher.høffuer C.

Om Den norske krønike

På 1500-tallet vokste det frem en interesse for Norges historie inspirert av renessansens ideer. Det førte blant annet til oversettelser av Snorres kongesagaer fra norrønt til dansk, så de kunne formidles til nye lesere.

Del boken

Tips dine venner om denne boken!

Del på Twitter
Del på Facebook