Den norske krønike

av Mattis Størssøn

[3]

Haralldr haarfager wor thi aar gamel then tiid att hans fader Halfdan suarthe døde, och han bleff tagen till konning. Da wore ther mange høffdinger som vilde trenge hannom fraa rigitt, som hans fader haffde vndertuingit sig. Och forsamlede sig alle the fire konninger, Gandallff, HauginSlik også i B og C, feilskrift for Haugni (Hogni). och Frode, konning Øystens sønner aff Heidmarcken, och HauginSlik også i B og C, feilskrift for Haugni (Hogni). Kaaresøn paa Ringerige paa eit sted, och wilde raadsla huorledis the kunde komme Harald konning aff dage.

Thett spurde Harald koning och skyndedeskynndett C. seg hasteligen ther hen emodt thennem, och kom wforuarendis paa thennem och satte ild po husitt, somme brende hand inde, och nogle komme till werrie och blefue dog slagne. Epther thenne seiger tha egnadis konning Harald Ringerige, Heidmarchen, Gudbrandsdalen, Hadeland, Tothen, Rommerige, alt till Ellfuen.

Ther konning Harald kom nogitt till alders, da sende hand bud till kongens dotter aff Hordeland wid Bergen som hedt Gødhe, och wilde haffue hende till sin frille. Den tiid hun forstod theris ærinde, tha suarde hun saa: Ingelunde will ieg saa spille min jomfrudom, att tage then konning till mand som icke haffuer mere land eller rige, wden ett fylche eller to. Och sende hannom saadan bud igen, och sagde: Jeg will vel vere hans echte hustru om han vill giøre thett for min skyld, att tuinge vnder sig alt Norriges rige, raade och regere thett liige som koning Gorm ij Danmarch och konning Erich i Suerrige, tha berbær (pres.) B. han icke forgeffuis konge nafn.

Sendebudett fortalde konning Harald jomfruens suar, och sagde att thett vore well rett att hun skulde voritverit B., weritt C. førdt medt wold till hannem. Koning Harald suarid:Slik også C, suarede B. Jeg tacker henne for suaren, hun haffuer nu giffuit meg thett wdi sinde som ieg aldrig før kunde tencke. Therfore loffuer ieg gud som alting raader, att ieg huercken skal lade klippe mitt haar eller rage mitt scheg før end ieg faar alt Norrigs rige wndher meg mett schatt, schylderskyller B. och all vnderdanighedt, eller ieg skall dø ther føre.

Da forsamlit konning Harald megit folch och drog omkring alt Norrige, først nord offuer fieldit till TrondheimTrundheim B, Trunndhiem C. och siden all Norlanden och tuingit landit vnder seg medt macht. Och vthi thenne krij som koning Harald førde ij Norrige, rømde somme aff landitt till Jsland, til Manøyer, till SundherøerSuderøer B, Suderøy C. och andre vtøer, som vore inthet anditt en sørøfuers hafner och bolige, till huilke the haffde sin tilflucht naar the icke vilde eller kunde holle seg ij søen, och somme offuer fielditt till Herdall, till Jampteland, och sette seg ther vthi the land. Dog wore the land nogitt bygtt aff norsk folck tillforn, som ther findis i chronicken. Ketill jampt bygde først Jampteland, och Herulff bygde Herdall. Och mange offuergoffue theris konge nafn och goffuegaffue B, C. seg wnder kongen och bleffue hans wndersotte.vndersotther B.

Den tiid koning Harald haffde vndertuingit seg alt Norgis riige, tha kom hand till gest hos Ranguald jarl then riige. Der lod hand seg vasche, och Ranguald jarll schar hans haar, som wskaaridt haffde veritt i thii aar. Och som han haffde skoridtskaaritt B, C. hans haar, tha sagde hand: Fagert ær nu haarit thitt herre. Therfore kallediskalledis B, kaldis C. hand haarfager alltiid siiden. Och sette siiden saa sterck fred i landet, att ther som nogen røffuid till landz eller vandz paa Norrige, thett schulle gelle hans liiff, ingen vndertagen. Thenne Ronguald riige jarl haffde ein søn hedt Rolff som war offuermaade stoer, saa att ingen hest kunde well bere hannom, thi kalledis hand Gonge Rolff.Gannge Rolff C. Och ther hand haffde lenge weritt wde till siøs att tage, som tha vor seed, och kom ij landitt igen, tha tog hand fraa bønderne fæ och faar modt thett forbud. Da bleff koning Harald haarfager saa vred att hand lyste hannom wdslegisSlik også C, vdsleger B. och fredløs offuer alt Norrige. Saa rymde hand aff landitt medt alle thennem hannom wilde føllge till Engeland och siiden till Franckriige, och bleff mechtig, saa att hand siiden bleff en hertug offuer Normandien, som før hedtt Neustria, och aff the norske ther epther Normandia.Normanndj C.

Koning Harald haarfager kom ij huugihu C. the ord som then jomfru haffde sagtt, och lodtt hente hende och aatte fire sønner medt hende, som vor Rørriche, Sigtrug, Frode, Thorgiulls. Anden hans kone heed Aase, och aatte medt henne fire sønner, som vor Guttorm, Halfdan suarthe, Halfdan huide och Sigfrode.Sigfrøde B, C. Saa haffde hand en kone som hedt Ragnild, kong Erichs dotter aff Judland, och afflede en søn medt hende som hedtt Erich blodøxe. End atthe hand en kone som hedt Suanild, och otte med hende fire sønner, som var Olaff Geffstad,Olaff Gieffstadt C (Hkr.: Olafr Geirstaða-Alfr). Biørn, [½Ragnar och Ryckell.Hkr.: Ragnarr rykkill. Saa aatthe hand Aasilld, theris sønner hed Dagher, Ringher och Gudrød.

Ther epther fich Harald koning haarfager en finde dotter som hedt Snefriidt, och otthe medt hende fire sønner, som vaar Siurdt risse, Haldan haaleger, Gudrød liomme, Rognuald rettelben. Thisse fornefnde sex høstruer vore hannom till echte.

Den tiid koning Harald haarfager vaar LX aar gammell, tha vore mange hans sønner kommen till allders, och fortychte att theris fader vilde icke forsee thennom medt land och riiger. Saa bleffue the wsaatthe mellom thennom sielffue indbyrdis och lagde huer andre øde. Saa lod koning Harald haarfager forsamle eitt modt medt alle sine sønner som tha igen lefuede, och gaff thennom konge naffn och fick thennom saa land att raade faare, och sette saadan laghlog B, loug C. ij landitt att ingen skulle were konning ij Norrige wden hand wor aff hans slechtt. Men Erich blodøxe wor altiid med koning Haraldt haarfager ij hans regementt och raad, thi hand haffde hannom allsomkeriste for alle sine sønner.

Da koning Harald haarfager bleff aldrennaldrende B, aldernne C wed LXX aar, thaa aatthe hand ein son medt eiin frille hedt Thore, hans naffn bleff kallid Haagen,Haaken B, Haagenn C. och hand wor født wed Haagenhelle wid Bergen.

Then tiid tha var ther ein konge ij Engeland som hedtt Adel stein, hand wdtsende sitt sendebud till koning Harald haarfager ij Norrige medt eitt kosteligtt beredt kongelig suerd. Ther koning Harald haarfager haffde tagitt suerditt, tha sagde sendebuditt: Nu bekenderkiennder C. du thig min herris vnderdanig att were, epther di du anammitt thette suerd aff hannom. Tha forstod koning Harald horfager att thett var hannom till spott, endog att han loed seg icke bemercke, mercke C. och loedt sendebuditt fare ij fredt.

Anditt aar ther epther lodt koning Harald haarfager sende Hauck haabroghhaabroch B. medt sin søn Haagen till koning Adelstein ij Engeland. Der hand tidtt kom, indgick hand medt sitt selskaffselskab B. for kongen och satte Haagen paa kongens kne och sagde: Konning Harald haarfager lodt deg bede att thu vilde opfostre hannom thenne hans frille søn. Da bleff kong Adelstein vred och greb till sitt suerd. Tha sagde Hauck: Hand sider paa thine kne, thu maa myrde hannom om thu vilt, thu therfore icke ihell slaar alle koning Haralls haarfagers sønner i Norrige. Ther medt for Hauck tillbage igen till Norrige met sitt selskaff. Kong Adelstein lod døbe Haagen och lerde hannom ij christelige tro och tucht, och bleff saa ker att hannom att hand lodt kalle hannom epther seg sielff Haagen Adelstein.

Den tiid koning Harald haarfager war LXX aar gammell, thaa giordis hand saa skrøbelig att hand icke kunde regere riigit, therfore dha sette hand Erich blodøxe ij sitt kongelig sede, och gaff hannom wold och machtt offuer land och riige att raade.

Konning Harald haarfager leffde trij aar epther att Erich blodøxe fich landitt att raade, och bleff koning Harald haarfager død paa Auellsnes och bleff lagtt ij then store høuhough B, hoff C. nordernorden B, nordenn C. fraa kircken.

Saa ær sagt fraa koning Harald haarfager att hand war then deligste, største och sterkiste mand som tha fanst ij Norrige, rund och venligh modt sine wndersotte.vndersatter B. Da wor fulkommen den drøm som hans moder drømde then tiid hun vor medt hannom. Hende drømde att hun tog ein torne aff sin barm, och ther bleff aff eitt stort tre, och rodfestis ij jorden och opvoxte saa høygt att hende syntis thett schyggede offuer alt Norrige. Then nederste part aff træet war røtt, bullen op fraa war grøn och deilig (thett betegnede hans riigis opgang och begyndelse). Men øffuerst ij treett var thett huidt (thett betegnedt att han skulle bliffue graaherid och dø aff allder). Quisterne aff træet betegnit hans affkom som spreddis offuer allt Norrige, och haffuer alltiid weridt konger ij Norrige aff hans slecht siden.

Epther kong Harald haarfager kom hans søn Erich blodøxe och tog landitt vnder seg saa vidt som hans fader koning Harald regeridt. Thett fortychte hans brødre, och huer aff thennom menthe seg att were saa nær till rigitt att raade som hand wor, och bleff ther aff stort opløb och kriig ij landit. Och Erich blodøx giorde all sin fliit till, och ødelagde alle sine brødre paa thett hand ene kunde raade for landit lige som hans fader giorde forfør C. hannom. Men dog wndkom hannom tuenne hans brødre sønner, then ene hedt Trygge konning, then anden Gudrød konning.

Erich koning blodøx regeridt landit icke wden eitt aar epther sin fader koning Haralds død, och blef saa fordreffuen aff sin broder HaagenHaaken B. Adelstein, och rømde till Engeland och holtt ther till om vinteren. Men om sommeren vor hand till søes och røffuid wdi Schottland och Orchnøy och bleff dog slagen ij Engeland, och kom aldrig siden till Norrige.

Erich blodøx vor en stor mand och wforferidt, hastig och stumsindigstumsinnit B, C (sag.: flátár). och haffde ingen yndist hoss folckett. Han haffde sønner, som vore Gamble, Guttorm, Harald, Rangfroder, Erling, Gudrød, Siurd sleie,Slik også i andre hdss. (Hkr.: Sigurðr slefa). alle wore the mandelige mendt.

Last ned

Last ned hele boken til mobil/nettbrett i .epub-format eller som .mobi.
Du kan også skrive ut boken som .pdf eller html.

Om Den norske krønike

På 1500-tallet vokste det frem en interesse for Norges historie inspirert av renessansens ideer. Det førte blant annet til oversettelser av Snorres kongesagaer fra norrønt til dansk, så de kunne formidles til nye lesere.

Mattis Størssøn er mest kjent som sagaoversetter, selv om sagateksten hans er mer å regne som et sammendrag enn en direkte oversettelse. Det finnes flere avskrifter av Den norske krønike. Oversettelsen ble i 1594 utgitt i Danmark av presten Jens Mortenssøn. Utgivelsen fra 1594 er den første trykte boken som inneholder tekst fra den norrøne sagalitteraturen. Det er en del språklige forskjeller mellom manuskriptene med Mattis Størssøns oversettelse og den danske, trykte utgaven. Den danskspråklige presten som utga verket, forenklet rettskrivningen, fjernet norskheter og språklig påvirkning fra originalteksten.

Les mer..

Om Mattis Størssøn

Vi vet ikke helt sikkert når Mattis Størssøn ble født, men han var lagmann i Bergen i nesten 30 år midt på 1500-tallet. Han var en av Bergenshumanistene og laget som en del av de danske myndighetenes dokumentasjonsarbeid en forkortet oversettelse av de norske kongesagaene (Snorre) til dansk.

Les mer..

Del boken

Tips dine venner om denne boken!

Del på Twitter
Del på Facebook

Gå ikke glipp av ett eneste ord.

Fyll ut e-posten din under så vi kan varsle deg når nye verk publiseres.